Ett skri nu ekar, midnatten vrålar
Svart ondska, himmelen målar
Brutit sig loss, sina bojor lämnat
Snart gamla onddåd hämnat
Marken skakar där ropet hörs
Allstans mord och ondskap görs
Gyttja dränker skog och berg
Svart må bli nu himmelens färg
Korp och kråka sina mat nu får
De följa stigen där döden går
Solen täcks, ej frysa mera
Den höljd är nu, med blod och lera
|
|
|